Hur funkar egentligen biokol?
I kampen mot klimatförändringarna, så behöver vi jobba både med att minska utsläppen av växthusgaser och med att ta bort det överskottet av gaser som redan har släppts ut. Kan biokol hjälpa till att effektivisera denna processen?
Teorin kring koldioxidavlägsnande (CDR)
CDR står för Carbon Dioxid Removal. När man pratar om CDR så syftar man på processen att ta bort koldioxid från atmosfären. Detta beskrivs som metoder som ger negativa utsläpp, alltså att man tar bort utsläpp. Alla metoderna för CDR befinner sig i utvecklingsstadiet fortfarande, eftersom de inte har testats i tillräckligt stor skala eller under tillräckligt lång tid än för att man ska kunna förutspå exakta resultat. Men lokalt så är ändå bevisen lovande för att detta kan fungera.
Det finns två huvudmetoder av CDR. Den ena är en kemisk process, där man fångar upp koldioxid från luften och lagrar det till exempel under jorden. Det andra metoden är att man förbättrar redan naturliga processer, som också tar bort kol från atmosfären. Detta kan till exempel vara upptag av koldioxid i träd eller jord. Man pratar i dessa sammanhang också om kolsänkor, alltså att det sker en nettokolinlagring. Exempel på kolsänkor är världshaven och växande vegetation.
Men hur var det nu med biokol?
Efterfrågan på biokol har ökat senaste åren och användningen anses kunna ha en viktig effekt framöver i kampen mot klimatförändringarna, eftersom det binder koldioxid i marken.
Men vad är biokol?
Biokol framställs av organiskt material genom något som kallas för en pyrolysprocess. Enklare förklarat så är det en upphettning av till exempel trädgårdsavfall i en miljö utan tillgång till syre, till dess att det har förkolnat. Resultatet av denna process är att man får fram en fast del, alltså biokol, och en energirik gas.
Biokolets positiva egenskaper
Biokol är poröst och har bra absorberingsförmåga. Detta gör att biokol kan hjälpa till att binda kol i marken, vilket i sin tur gör jorden bördigare. Även vatten och annan näring binds bra i biokol och påverkar positivt på jordkvaliteten. Eftersom vatten också binds i kolet, så minskar bevattningsbehovet och växter klarar sig längre under en period av torka. Dessutom så fungerar biokol som en kolsänka, vilket betyder att det absorberar koldioxid och binder det i marken. På det sättet så är det med och bidrar till en minskning av växthusgaser och ökning av användandet av biokol kan potentiellt hjälpa till att reducera klimatutsläppen.
Men vad kan man använda det till?
Biokol har mycket potential, även om det än så länge är begränsat med tester i stor skala. Men till exempel så skulle det kunna användas i cementindustrin, för att sänka klimatavtrycket på betong. Det kan också användas i djurfoder och kan bidra till att sänka mängden metangaser från kor och andra idisslande djur.
Biokol används till att förbättra jordkvaliteten och det är med på att göra jorden luftigare och med bättre dränering, samtidigt som näring och vatten hålls kvar. Det hjälper också till att rena dagvatten från till exempel tungmetaller och hjälper till att se till så att det inte rinner ut lika mycket gödselprodukter i haven.
Ganska häftigt, eller hur?