CBAM!
BAM och så var det dags att ta tag i problemet med koldioxidutsläpp i utlandet.
Nu ska man inte längre kunna gömma sina utsläpp genom att de sker på andra sidan landgränsen. För vi vet ju egentligen allihop att utsläppen inte skadar klimatet mindre bara för att de släpps ut i ett annat land. Utsläppen är såklart precis lika skadliga för klimatet oavsett var på jorden de släpps ut.
CBAM är förkortningen för EU:s Carbon Border Adjustment Mechanism och är en del av den gröna given.
(Läs med om den gröna given här)
Eftersom industrier som släpper ut mycket koldioxid är bundna av utsläppsrätter, så kan det vara lockande att flytta en del av utsläppen utomlands. Till exempel för att kunna upprätthålla sin produktionsvolym utan att behöva köpa fler kvoter. Detta kallas för koldioxidläckage.
CBAM-förordningen är systemet som ska se till att produkter som har bidragit till stora utsläpp under produktion i ett inte-EU-land, ska bekosta detta på motsvarande sätt om dessa produkter ska få importeras till och säljas i EU. Introduktionen av CBAM kommer införas parallellt med utfasningen av fria utsläppsrätter för EU ETS under perioden 2026-2034.
(Läs mer om utsläppsrätter här)
CBAM innehåller en uträkning som kommer att speglas mot EU ETS, ett system som historiskt varit viktigt och effektfullt i kampen mot utsläpp av växthusgaser.
Det ska med andra ord kosta extra att producera produkter på ett sätt som bidrar till klimatförändringarna. Koldioxidkostnaden ska vara lika stor oavsett om produkten produceras i eller utanför EU.
Smart och rättvist, eller hur?
Reglerna är designade för att vara kompatibla med reglerna som följer av världshandelsorganisationen (WTO). Systemet ska se till att uppmuntra länder som inte satsat lika mycket på förnybara energikällor att göra investeringen som behövs.
Vad kan tala emot införandet av denna kostnad?
Det kan vara lämpligt att ta en liten kritisk blick på det globala perspektivet och hur detta kommer att påverka produktionsländerna utanför EU. Många av dessa länder kommer att behöva ekonomisk hjälp för att ha råd att investera i förnybara energikällor. Risken är att högre avgifter är med på att göra dessa länders redan pressade budgetar ännu tightare. Detta kan medföra en risk för att de får ännu svårare att faktiskt själva satsa på att minska sitt klimatavtryck. Så även om det är positivt att EU tar ett ställningstagande gällande utsläpp för produkter som ska säljas på den europeiska marknaden, så är det viktigt att intäkterna från dessa tullar bidrar till att sänka de totala utsläppen – inte bara i EU.
Vilka produkter gäller detta för?
I början så kommer CBAM att gälla för import av varor som framställs genom en koldioxidintensiv produktion och där det anses finnas en hög risk för att produktionen flyttas utanför EU för att slippa extra kostnader (koldioxidläckage). Exempel på produkter är gödselmedel, aluminium, cement, stål, el, väte och järn. Det ska senare bedömas om det är möjligt att inkludera andra varor också, men det blir i så fall senare i processen.
Tidslinje
Officiellt började CBAM-förordningen att gälla redan den 16 maj 2023, men övergångsfasen börjar den 1 oktober 2023. Den första rapporteringsperioden för importörer slutar den 31 januari 2024. EU antog en genomförandeförordning den 17 augusti 2023, som specificerar informationen och rapporteringsskyldigheterna som begärs av importörer av CBAM-produkter. Det permanenta systemet träder i kraft den 1 januari 2026.
Är du nyfiken på att läsa ännu mer om implementeringen av CBAM? Surfa då in på Europakommissionens hemsida på länken här: https://taxation-customs.ec.europa.eu/carbon-border-adjustment-mechanism_en